Tur att mina festardagar är över!
För många år sedan, när jag festade hundra gånger hårdare än jag någonsin gjort något annat, hängde jag ofta runt halsen på en vacker blåögd man i sina bästa år. Att han var mycket äldre än mig det visste jag redan då. Alkoholen gjorde dock att det inte spelade någon som helst roll. Han var min när jag ville och det var lätt att hålla distansen i övrigt. En snäll kille, men ingen jag fixat att umgås med utan en massa alkohol i kroppen. Jag var en feg snorunge som behövde lite dutch courage. Nyktra dagar kröp jag längs husväggarna i hans hemstad för att undgå hans lilla sportiga bils framfart i hans jakt på mig.
Vore allt lite annorlunda så kunde det ha varit jag på fotografierna jag hittade på internet ikväll. Om jag inte nyktrat till. Ikväll lärde jag mig något nytt tack vare internet, han är 15 år äldre än mig... det hade jag inte en aning om. Och han har fått barn med en tjej som är fyra år yngre än mig. Finner inte ord.
Bröllop häromdagen, skilsmässa inom kort
Långa män
Åh, vad jag älskar långa män! Min hittills längsta var 2.04, sååå läcker.
Just nu har jag en återuppväckt crush på programledaren i programmet "Hål i väggen": Johan Pettersson. Han är inte bara lång utan även charmig och begåvad.
En gammal älskare
Lika kär som jag var i honom då trots att han var en riktig idiot, lika glad är jag idag över att han är SKITFUL!
Missnöjd och uttråkad
Dumpa en kompis
Är det konstigt att jag ledsnar?
För några år sedan hade vi en liknande situation, det tog närmare 1 år innan vi tog upp kontakten igen. Är det ens lönt att ta upp kontakten den här gången? Hur dumpar man en kompis man inte längre orkar vara kompis med?
Att strula med Markus
En gång i tiden var jag så, så, såå förälskad i honom att jag inte visste hur jag skulle bete mig i hans sällskap. Och än värre blev det efter att vi efter en fest strulade och hamnade i samma säng. Dock inget sex. Efter strulet blev stämningen än värre och eftersom vi dessutom jobbade ihop blev läget olidligt.
Jag är den första att erkänna att jag nog var den som var värst, men jag visste liksom inte vilket hål i marken jag skulle krypa ner i när Markus en dag tog mod till sig och konfronterade mig om strulet med orden: "... det är bara sånt som händer. Inget mer med det". Jag kände mig totalt tillintetgjord och som värsta slampan då jag tyckte att han med sina korta ord totalt föringade det som hänt mellan oss, OCH som varit på gång en längre tid.
Idag ångrar jag så bittert att vi aldrig riktigt talade ut om det som hände. Markus var verkligen en pärla, och jag kan inte låta bli att undra var han finns nuförtiden. Jag hoppas han har det bra och kanske rentav satt en massa barn till världen som alla har hans vackra ögon och fantastiska personlighet!
Gay
Otrohet
Efter det tillfället har jag aldrig mer varit otrogen - vad betyder det? Visst, jag lever i ett helt annat förhållande nu, var det något som fattades i det tidigare? Har jag dålig karaktär eller föll jag för stundens lockande och pockande åtrå? Långt hemifrån.
Frågor får svar
Smeknamn? Molly
Låt just nu? Veronica Maggio - Måndagsbarn
Om du röker? Nej
Beroende av? Sömn, Pepsi och snygga män
Favoritkaraktär(er) i bok? Harry Hole
Vem behöver du mest just nu? Mig själv
Vad tror folk om dig? Att jag är lugn och samlad med koll på precis allt omkring mig
Stämmer det? NEJ
Vad får du oftast komplimanger för? Mina vackra blå ögon
Vad säger du för att imponera på någon? Många dras till mig för mitt udda yrkes skull
Hur imponerar man på dig? Genom att vara sig själv och ingen sellout
Brukar du skratta för dig själv? Ja, ofta
Vad står det i ditt senast inkomna SMS? Samma tid och samma plats?
Vilken är din favoritmålning? Skriet
Vart bor du? Stockholm
Trivs du där? Ja
Festar du mycket? Mycket sällan, men då oftast så mycket hårdare
Vad har du för mobiloperatör? Telia
Är du allergisk mot något? Ytliga människor och pollen
Nästa mål i ditt liv? Bli en bättre människa
Hur svarar du i mobilen? Med mitt namn
Vem ringde du senast? Syrran
Vad sa den du senast pratade med i telefonen? Personen jublade över diverse framtidsplaner
Antal sömntimmar i natt? Nästan 12
Sov du ensam? Ja
Tycker du om din pappa? Kluven, han tar för mycket energi
Brukar du komma i tid? Alltid
När mår du bra? När jag har tid för mig själv och inte alltför många krav hänger över mig
När blev du fotad senast? På väg till jobbet häromdagen
Vanligaste färg på dina kläder? Svart
Vad tycker du om fötter? ALLA fötter är äckliga!
Är du smart? Ja
Vem/vilka saknar du just nu? En alltför tidigt bortgången vän
Favoritdryck på morgonen? Te
Rakar du benen? Ja
När brukar du gå och lägga dig? Runt 22
Är du blyg? Ja, ibland
Sysslar du med någon idrott? Promenader
Vill du hellre ha mail än brev? Vilket som
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Ja absolut, beent there done that
Har du spytt offentligt? Ja
Vad skulle du göra om du vore kille för en dag? Ta reda på om det är killar eller tjejer som har det bäst i sängen!
Vem/vilka betyder mest i ditt liv? Min älskling och min familj
Är du bortskämd? Nej, inte det minsta
Utanför fönstret
Handla mer saker, betala skyhöga lån på bostäder de knappt hinner vistas i, visa upp sina senaste märkeskläder för varandra. Intala sig själva att jag har minsann allt du har.
Lever dom?
Schulmans
Med tanke på allt de tar sig rätt att utsätta andra för är de att anse som lovligt villebråd när det kommer till förnedring och hån.
Tonårsbrudar
Vadan denna fascination att se sig själv på bild?
Kolla er runt på stan nästa gång ni är där: överallt dessa tonårsbrudar OCH killar som fotar sig själva med mobiltelefon eller digitalkamera. Inte för att föreviga sig själva på en plats eller tillsammans med kompisgänget, utan helt enkelt bara dem själva i extrem närbild.
För inte så länge sedan var jag på en lång resa med ett sällskap jag inte kände sedan tidigare och i detta sällskap fanns två tonåringar. Deras respektive kameror gick för högtryck, överallt och hela tiden. Vid ett tillfälle visade de mig sina bilder, och det var inte en enda som visade de världskända platser vi besökt - ALLA bilder visade dem själva i olika poser. De kunde lika gärna ha stått hemma i sina flickrum... Tonårskillar verkar ha tagit steget lite längre, till att filma sig själva i tid och otid.
Vad är det som saknas den generationen egentligen? Ja, inte trodde jag att det var en brist på bekräftelse - men nu har jag verkligen börjat undra...
Mörkaste hemligheten
Jag tycker att det händer allt oftare, nästan dagligen. Vi springer alla runt i villfarelsen att vi är så jävla öppna och liberala, när vi i själva verket inte är annat än förbannat rädda och pryda. Vi spelar alla så öppna, men när det ärliga svaret kommer så stoppar vi huvudet i sanden. Vad är vi så rädda för?
Att någon ska komma på vår allra mörkaste hemlighet?
Är jag den enda?
Vad är det för fel på folk?